Sudoku är ett spel som har sin grund i det logiska tänkandet. Målet med spelet är att placera ut siffror i ett rutmönster. För att jämföra det på ett enkelt sätt kan man säga att ett korsord är ett pussel med bokstäver, och ett sudoku är ett pussel med siffror.
Det traditionella, ursprungliga, sudoku-spelet använder sig av ett 3×3-system, där varje ”låda” innehåller 3×3 rutor. Målet med detta rutpussel är att placera in siffrorna 1-9 så att varje lodrätt, vågrätt rad innehåller varje siffra precis en gång. Dessutom måste varje ”låda”, varav det finns 9 i det traditionella pusslet, också innehålla siffrorna 1-9 precis en gång.
Varje sudoku-pussel har åtminstone 17 siffror placerade innan pusslet inleds, och om det ska anses som ett riktigt pussel så är det ett krav att det bara finns en korrekt lösning.
Soduku`s historia
Pussel med siffror i centrum började dyka upp i franska tidningar under sent 1800-tal. Den första tidningen kallades för Le Siecle, när de publicerade ett sådant pussel den 19 november 1892. Skillnaden mellan de tidiga sifferpusslena och nuvarande sudoku är att de ursprungliga pusslen endast krävde räkning.
Det fanns ej ett krav på logik likt lösningarna i sudoku kräver. Den första varianten av sifferpussel som publicerades i en fransk tidning kom omkring fyra år senare, i juli 1896. Det skulle dock dröja innan dessa pussel slog igenom på riktigt, särskilt då deras popularitet kom att sjunka omkring och innan det första världskriget.
Den moderna versionen av sudoku som vi använder oss av idag uppfanns i USA under slutet av 70-talet, men det blev inte särskilt populärt under sin tidiga levnadstid. År 1984 var det dags för ett en tidning i Japan att publicera sifferpusslena.
I en utgåva kallad för den månatliga Nikolisten publicerades ett pussel med en enkel beskrivning på japanska: ”varje nummer får endast förekomma en gång”. Namnet Sudoku är ett varumärke som har listats i Japan, men pusslet beskrivs oftast med namnet ”Number Place”.
Det skulle dröja ett par år innan spelet började spridas utanför Japan. I slutet av 90-talet såg en domare från Hong Kong ett pussel som inte var helt färdigställt när han besökte en Japansk butik för böcker.
Han blev intresserad, och tillbringade 6 år med att utveckla en programvara som kunde skapa mängder med unika sudoku-pussel snabbt. Han kände till att engelska tidningar hade ett intresse av att publicera pussel och andra klurigheter, och hans gissning gav resultat.
Efter att pusslet började publiceras i en brittisk tidning spreds det snabbt till andra liknande verksamheter. Självklart dröjde det inte länge innan USA tog efter när britterna väl hade börjat, och under andra halvan av 00-talet spreds sudoku som en löpeld även på den sidan av Atlanten.
Sedan dess har sudoku även sänts på tv, och etablerat sin position som ett av de få unika pussel där kluriga hjärnor kan visa att de är experter på att gnugga geniknölarna.
Hur löser man ett sudoku?
Det kan verka uppenbart, men ett sudoku löses genom att gå igenom en ruta i taget. Man måste titta på varje ruta, en efter en. Till slut hittar man ett logiskt argument som placerar en specifik siffra i en specifik ruta.
När man funnit det argumentet så skriver man in den nämnda siffra i rutan. Då är man ett steg närmare lösningen.
Troligtvis kommer den första siffran som fyllts i att öppna en dörr till potentiellt fler. Man fortsätter därefter med att undersöka lämpligheten för varje enskild siffra mellan 1-9 i rutan därefter. Man behöver inte följa rutnätet i en specifik ordning, utan det går att basera sin lösning på vilket logiskt argument man finner först.
Man kan helt enkelt försöka identifiera det lättaste logiska argumentet först, och sedan använder man lösningen det resulterar i för att ta sig vidare i pusslet.
Olika sorters sudoku
I takt med att pusselfenomenet sudoku har vuxit i popularitet har en stor mängd nya varianter på spelet växt fram. En av varianterna kallas för Goduko. Goduko liknar sudoku på i stort sett alla sätt, utom en markant skilland. Istället för siffror använder man sig av bokstäver.
En grundläggande förändring som går att göra för att skapa mängder med varianter av sudoku är att ändra storleken på rutnätet. En vanlig variation är ett 4×4 rutnät med 2×2 regioner. Det finns ännu mer komplicerade varianter.
Exempelvis har ”The Times” publicerat ett 12×12 rutnät där regionerna består av 4×3 rutor. Andra tidningar har publicerat varianter så stora rutnät som 25×25. Det har till och med publicerats ett pussel vid namn ”Sudoku-zilla” som publicerades år 2010.
Vill man lägga till ett extra element för svårighetsgraden kan man lägga på extra restriktioner på hur siffrorna måste placeras i rutnätet. Ett av de många sätten som finns är att kräva att numren i de huvudsakliga diagonalerna också skrivs en gång.
Det vill säga att varje siffra (exempelvis mellan 1 och 9 beroende på storleken på rutnätet) måste vara unik även i den utvalda diagonala riktningen.
De många alfabetiska varianter som finns av pusslet har egentligen ingen grundläggande skillnad från sifferpusslena. Däremot finns en möjlighet att använda bokstäverna för att tillhandahålla lite mer intressanta pussel, bland annat för tidningar, korsordssamlingar och liknande.
Exempelvis kan man se till att de alfabetiska varianterna stavar till ett ord, ett ord som kan krävas som svarsalternativ i en tävling eller liknande. Det finns dock inget krav på att alfabetiska sudoku-pussel ska utgöras av riktiga ord för att det ska vara ett ”korrekt” pussel.
Sammanfattning
Pussel är något som fascinerat människor i alla tider, och sudoku är utan tvekan ett av de pussel som etablerat sin position som den ultimata utmaningen, och det ultimata beviset på att man behärskar logiskt tänkande.
Vad som började i asien med Japan och sedan Hong Kong har nu spridit sig världen över, och fortsätter att ge underhållning och hjärnstimulans till folk av alla åldrar, oavsett om det är via dagstidningar, tv eller internet.
Om du vill hålla dig skarp, och visa att ditt logiska sinne står omatchat, då är Sudoku det perfekta pusslet för dig.